Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
skiffrigt utseende samt kallas hälleflintskiffer, som derjemte plägar
utmärka sig genom närvaro af klorit. Såsom exempel härpå
kan nämnas takskiffern från Fredriksberg i Småland. Stundom
får bergarten porfyrstruktur, derigenom att en och annan
fält-spats- eller qvarts-kristall är tydligt utvecklad.
Hälleflinta är mycket starkt och oregelbundet förklyftad och duger
derför egentligen endast till väggrus.
Qvartsit eller hvit hälleflinta. Hos denna bergart har
fältspaten och glimmern nästan försvunnit, och man kan anse qvartsen
som den egentliga beståndsdelen. Qvartsiten är hvit eller
hvitgul, har tät, flintartad struktur och är mycket hård. Äfven en
svart varietet förekommer.
Härefter följa en rad af skiffrar, som i allmänhet utmärka
sig genom mycket tydlig skiktning, derigenom att de rådande
mineralierna äro tunnfjälliga samt ordnade i parallela, tunna
hvarf.
Glimmer skiffer består af glimmer och qvarts, dock
öfvervägande glimmer, som till färgen är ljus, grå eller svart.
Granater förekomma allmänt i denna bergart.
Glimmerskiffern är mycket lättklyfd och begagnas till golfsten m. m.
De finaste varieteterna kunna användas till taktäckning. Förekommer
allmänt i Sverige, i synnerhet i fjälltrakterna.
Hornblendeskiffer består hufvudsakligen af hornblende med inblandning
af glimmer och qvarts. Har mörk färg.
I Kloritskiffer och talkskiffer äro hufvudbeståndsdelarne klorit och talk
med inblandning af qvarts, glimmer, fältspat m. fl. Färgen än ljusare, än
mörkare, men alltid med dragning i grönt. Talkskiffern förekommer mycket
fet och hal för känseln. Stundom försvinner skiffrigheten hos denna
bergart derigenom, att talkfjällen ligga utan ordning och i alla riktningar
hoptofvade med hvarandra. Denna artförändring kallas täljsten eller grytsten
och kan arbetas till hvarjenande bruk. På grund af sin eldfasthet
användes talkskiffern med fördel till uppmurning af smälthyttor och utfodring
af masugnsställ. Härtill begagnas äfven en talkhaltig glimmerskiffer, som
man brukar benämna ställsten.
De s. k. skölarne, som i malmfälten närmast begränsa lagerstockarne
och skilja det fyndiga berget från det ofyndiga, pläga hufvudsakligen
utgöras af kloritskiffer, hvilken mest uppträder som underordnade lager i
gneis och glimmerskiffer m. fl.
Urlerskiffer (argillit) är en finkornig, finskiffrig bergart
med mikroskopiskt-kristallinisk struktur och kan med skäl sägas
stå på öfvergången emellan de kristalliniska skiffrarne och de
egentligen sedimentära bergarterna. Till färgen är den vanligen
mörkgrå och ofta glänsande på friska brottytor. Den anses
hufvudsakligen bestå af glimmer och qvarts, hvilka mineralier äro
mikroskopiskt små.
Skiffrarne bilda otaliga öfvergångar sinsemellan. När gneisen blir
mycket finkornig, står den på gränsen till euritartad hälleflinta
(hälleflintgneis). En fältspatsfattig gneis bildar öfvergång till glimmerskiffer,
och om hos glimmerskiffern qvartsen blir öfvervägande, uppstår s. k. qvarts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
