Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENKOLSPERIODEN.
75
Kol.
Väte.
Syre
och qväfve.
ved 49
6
45
torf 61
6
33
brunkol 69
6
25
stenkol 82
6
12
anthracit 94
2,5
3,5
Bild 77.
Att stenkolsflötserna
uppkommit uteslutande af
landväxter och ej af sammanhopade
tångmassor, som man äfven
påstått, inses vid mikroskopisk
undersökning af
stenkolsmassan, hos hvilken cellerna ännu
äro temligen väl bibehållna
(bild 77), och att dessa växter
i allmänhet vuxit på stället,
der flötsen nu ligger, och icke
blifvit drifna dit såsom drifved
med floder, bevisas deraf, att
man finner upprät stående
trädstammar, ofta i flere nivåer,
hvarjemte kolflötsens
underbädd är rikligen försedd med
rötter (bild 78).
Sedan detta pågått i
tusen sinom tusen år, blef
slutresultatet en
vexellagring af kolbäddar, sand- och lerlager, sådan man nu finner den
mångenstädes på jorden. Hela denna lagerserie, som utmärker
Bild 78.
Stenkolsstruktur.
Profil från Nya Skotland. 1 och 4 skiffer, 2 sandsten med stammar af Calamites (a och b)
och Sigillaria (d) ; 3 kolflöts.
sig genom rika och arbetsvärda kolflötser, kallas den produktiva
stenkolsformationen och består väsentligen af grå sandsten,
kolsandsten i vexling med grå eller svart lerskiffer eller skifferlera,
kolskiffer, som ofta är bituminös och inmängd med
jernföreningar. Emellan dessa aflagringar ligga stenkolsbäddarne eller
flötserna, som variera i mägtighet från 3—6 millimeter (en eller
ett par linjer) ända till 9 a 10 meter (30 fot) och derutöfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
