Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 101.
Lagervexling af moräner och skiktade ler- och sandlager.
lagret f blifvit afsatt af jökelelfven efter isens afsmältning för andra gången.
Lagret b kan innehålla lemningar efter de djur och växter, som lefvat i
landet före isens inskridande, innan klimatet blef allt för strängt; d hyser
möjligen qvarlefvor af djur och växter, som funnits på platsen emellan
isens första och andra framryckande, och uti sandlagret f kunna bevaras
delar af det organiska lif, som invandrat efter isens slutliga försvinnande,
sedan klimatet blifvit nära likt det nuvarande. Lagret b kallas i så fall
prceglacialt, lagret d interglacialt och f postglacialt.
Detta äro hufvuddragen af de företeelser, som skulle
inträffa, om ett land blefve utsatt för verkningarne af en
fram-och återgående inlandsis. Vi skola nu se till, om något dylikt
verkligen inträffat, och vilja först taga vårt eget land i
skärskådande.
Då man söker efter bevis för att en istid existerat i ett
land, så tager man i betraktande bergytans form ock utseende,
grusbäddarnes beskaffenhet ock de skiktade lerornas innehåll.
Om bergkullarne äro afrundade ock refflade, så sluter man deraf,
att en jökel gått fram öfver dem. Innesluta grusåsarne ock
andra lösa jordlager kantiga eller kantafrundade samt refflade
stenar, utan ordning inbäddade i ett fint slam, så måste de
hafva utgjort forntida moräner, och om de skiktade lerorna
hysa qvarlefvor af djur eller växter, som häntyda på ett mycket
kallt klimat, så måste dessa leror hafva blifvit bildade af slam
från jöklarne.
Nu finner man, att så är förhållandet öfver hela den
skandinaviska halfön. Alla berghällar, som genom öfverliggande
ler- eller gruslager varit skyddade för förvittring, äro afrundade
och vackert refflade, såväl i fjälltrakterna upp till en höjd af
1500 meter (5000 fot), som på lågländerna ända ned till
hafskusten. Öfver stora trakter finner man ofta något leriga
oskiktade grusbäddar, som till sin beskaffenhet fullkomligt
öfverensstämma med de moräner, som för närvarande danas af jöklarne
på Sulitelma. Och slutligen finner man uti leraflagringarne
talrika snack- och musselskal samt äfven växtlemningar, som
tillhört sådana former, hvilka nu lefva och växa i de kallaste
trakter på jorden, t. ex. Spetsbergen och Grönland.
Härutaf har man med allt skäl slutit till, att hela den
skandinaviska halfön varit under istiden betäckt med en väldig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
