- Project Runeberg -  Populär framställning af geologien med särskild tillämpning på svenska förhållanden /
104

(1877) [MARC] Author: Leonard Holmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hälleflintregionen. Hälleflinta af alla färger och
artförändringar, såsom eurit (hälleflintgneis) samt en mängd skiffrar, såsom
glimmer-, klorit-, talk- och urlerskiffer jemte kalksten, äro de
rådande bergarterna i denna region. Af de särskilda slagen af
hälleflinta är den röda älst, dernäst grå, hvit och svart. Kornig
kalksten uppträder ofta som mägtiga lager stockar i
hälleflintregionen och äfven i grå och röd gneis,, men ej i den egentliga
jerngneisen.

Förhållandet emellan de skilda hufvudarterna af gneis och hälleflinta
förklaras så, att röd gneis öfvergår uppåt uti röd hälleflinta och grå gneis
uti grå hälleflinta. Detta åskådliggöres genom närstående bild 104

Bild 104.

a röd gneis (jerngneisregionen); b blandad röd och grå gneis; a’ röd hälleflinta; c grå gneis
(granatgneisregionen); c’ grå hälleflinta; d skiffrar. (Enligt Hummel).

Hälleflintregionen förefinnes på spridda ställen i Småland
och Sveaprovinserna, i synnerhet Nerike, Vestmanland och
Dalarne. Hithörande bergarter hafva betydelse derigenom, att de
hysa Sveriges flesta och bästa malm fyndigheter, hvilka sålunda
till sin bildning äro samtidiga med urtidens yngsta skede.

Af de massformiga bergarterna, som tillhöra urformationen,
är graniten mest betydande. Den bildar en fortlöpande rad af
stora granitmassiv genom nästan hela Sverige, nämligen i
Blekinge, östra Småland, vestra delen af Östergötland, Nerike,
Dalarne, östra delarne af Vermland, Herjeådalen och Jämtland upp
i Ångermanland och Lappmarken. Dessa massiv utgöras
hufvudsakligen af en grofkornig granitvarietet med violett fältspat,
hvilken kallas Örebrogranit. I Upland finnes den s. k.
Upsalagraniten, som egentligen är en hornblendegranit, i det att
glimmern är ersatt af hornblende.

I Stockholmstrakten och Bohuslän finnes en temligen
finkornig, grå, sällan röd granit, s. k. Stockcholmsgranit, som ofta
innesluter kantiga stycken af den bergart, genom hvilken den
brutit upp (bild 69 sid. 55). Ett fjerde slag är den grofkorniga
s. k. pegmatitgraniten, som merendels plägar uppträda som gångar
(se sid. 64).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geologien/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free