Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De bästa flötserna bruka ligga på djupet. Hela formationens
mägtighet uppgår till 200—250 meter (7 a 800 fot), men är på
de flesta ställen vida mindre. Förkastningar af lagren
förekomma mycket allmänt, hvilket försvårar kolbrytningen.
I Höganäs gruffält finnes en längs kusten gående förkastning, genom
hvilken de stenkolsförande lagren blifvit nedsänkta öfver 180 meter (600
fot) vester om förkastningslinjen. Straxt norr om Helsingborg utgör
förkastningen endast omkring 30 meter (100 fot). Här visar sig förkastningen
i dagen genom en lika hög landafsats eller backsluttning (bild 51), men
vid Höganäs äro alla spår till förkastningen i dagen utplånade genom
denudation 1).
Skånes stenkolsformation tillhör
väsentligen dels den rätiska, dels liasformationen,
således den älsta afdelningen af
juraformationen. Af fossila växter har man i denna
formation funnit svampar, ormbunkar,
cycadeer (bild 116) och barrträd (bild 117) till
ganska stort antal. Djurförsteningarne äro
mycket sparsamma. Bland dem kunna
nämnas lemningar efter musslor (bild 118),
insekter, fiskar och ödlor.
Kritformationen.
Denna formation träder i dagen på spridda ställen på
området emellan städerna Landskrona, Skanör och Ystad, så att
hela den Sydvestra skånska slätten, hvilken för öfrigt består af
mägtiga lösa jordlager, anses hvila på kritbildningar. Dylika
äro äfven funna öster och norr om Ystad, och man sluter deraf,
att hela dalgången emellan Romeleklint och Wombsjön hyser
kritaflagringar på djupet under sand- och lerbetäckningen. Dessutom
finnes kritformationen utvecklad i Kristianstadstrakten vid
Ignaberga och Bäckaskog (Balsberg, Ifön, Kjugestrand) samt ett
mindre parti i Torrlösatrakten, nordvest om Eslöf. Äfven i
Blekinge och Halland har man funnit ett par smärre fläckar af denna
formation. De skånska kritaflagringarne kunna hänföras till
följande grupper; skrifkrita, sandhall:, gruskalk och saltholmskalk.
Skrifkritan, som är den älsta bildningen, förekommer
hufvudsakligen vid Tullstorp nära Malmö och kallas derför äfven
Tullstorpskrita. Den bildar der lösa, jordartade aflagringar af hvit
färg och med flere flintboll-lager. Tullstorpskritan förarbetas till
slamkrita.
Sandkalk (äfven kallad Köpingesandsten eller grönsandskalk)
förekommer i trakten af Ystad och utgöres af mägtiga aflagringar
1) En utförlig redogörelse för de skånska stenkolsbildningarne finnes i
E. Erdmanns ’"Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation."
Bild 118.
Ostrea Hisingeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
