Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hAckström, /■:.
9’
När sedan afton kom och vesterns lågor
sin bildbok för mitt öga slogo opp,
och öfver ed ra röda, hvita vågor
en stillhet rådde, full af tro och hopp.
jag fick ej hvila, men jag fick dock drömma
den dröm, som, om blott menskors larm ej stör,
till hvarje så rad t bröst sin balsam för —
och i ert hus jag hörde tydligt strömma
en englars sång, en helig andakts kör.
Om lefnaden mig skänkt en tid af hvila,
ett bo jag hade bygt mig längese’n,
dit få, blott få, jag bedt att till mig ila,
och som, om än så trångt, nog rymt hvar vän.
Jag hade bjudit der på min veranda
lugn utan anspråk, molnfri sommardag,
små vågors hviskningar, små foglars slag:
men först och sist syrener, för att blanda
sin doft af fest i soligt hvardagslag.
Det skedde aldrig. — Men när plågan fråssat
sig mätt på detta stoft, som är min bur,
och själen segerglad sitt galler krossat
och lyft sig till sitt hem och sin natur,
då, vänner, sparen alla sorgens scener
och tviflets frågor, hvi jag gick i qvaf
och litet lofvade och intet gaf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>