Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ibland da bar han med sig sitt rara speledon,
fioln, som han liirt stryka på styfvaste fason;
han sjelf gjort hela verket, så stort och långt och bredt,
att allting för hans armar ocli labbar var beredt.
När så han kom med fidlan, då gick det som ett skott
igenom hela bygden och det blef mägta brådt,
att båda allestädes till allt, livad ungfolk fanns:
Qvällvicken med fiolen är här; nu skall bli dans!»
Och hi och hej och hoppsan, det gick som det var
smordt,
ty maken spel väl aldrig i verlden någon sport;
der trillade som ärter för stråken drill på drill,
och sådant ryck var i dem, att ingen kund’ stå still.
På logen polskedansen nu hvirflade med magt,
och golfvet skalf, när spelmans fotklabbar slogo takt.
Men Vicken hade stundom ett ganska eget lag:
det hände, midt i polskan han spelte annat slag.
Han tvärt slöt opp att stampa och bakåt sjönk på
stoln,
han blundade, han tycktes tyst språka med fioln;
men spelet vardt nu stolligt och gick så på sin hals,
att dansning efter sådant var icke möjlig alls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>