Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Siva blott mitt välde ännu vågar gäcka,
tror, att blott till honom ej min pil kan räcka;
vek är väl mangoblomman och Sivas
hjerta är hårdt — dock, frestom ett skott!»
»O, när från min båges sträng jag den bevingar,
hur den späda stängeln gäll som pilen klingar,
hur genom merg och ben han sig tränger,
spridande yrsel och trånad och qval!»
Knotande så, detta kärleksguden sade,
och en mangoblomma han på strängen lade,
armen drog åt sig, färdig att skjuta,
sigtande ned från ett gyllene- moln.
Dock en plötslig motgång stämplingen förstörde:
Siva ifrån molnet kogret rassla hörde,
kogret på elfenskuldran, den mjella,
buret af kärlekens lockige gud.
Strax han ser, hvad svek det är, som honom ämnas,
och hans vrede brinner, fruktansvärdt han hämnas;
flammor hans tredje öga nu slungar
mot den förmätne, som vågade slikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
