Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du sjunger, lärka, mycket snällt,
din låt är ganska rigtigt satt,
du drillar oförskräckt och gällt,
men alltför fritt, för djerft, för gladt.
»Jag tål ej visor, skämt och glam,
för slikt blir ingen skald belönt.
Blif djup och hög och allvarsam,
sjung vemodsfullt, högtidligt skönt.»
Han sade mera, sannt och rätt:
det ljöd sa fint, så djupt, så ömt,
allt efter näktergalars sätt,
att lärkan aldrig dylikt drömt.
Men när han slöt sitt vackra tal,
sa’ lärkan: »allt det der är godt
för dig, du vise näktergal,
men jag är ju en lärka blott.»
»Sjung du för stjernorna i skyn,
till gamla, qvalda hjertans tröst.
För barn och blommor der i byn,
i solsken klingar gladt min röst.
J. A. Kiellman Göranson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
