Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du, hulda engel i din lillas öga,
nu är du ljuf; likväl jag tror dig föga;
ty om blott gossen blir en inan, skall du
väl blicka mera hemsk än gamen nu.
Hvad fröjd uti kondorens ögon blänker!
Ifrån sin blåa höjd han ned sig sänker,
med skarpa klor han barnet griper i
och lyfter sig, så nöjd vid gossens skri."
En blomma håller gossen q var i handen,
en passiflor; bland kaktus nyss han fann den;
derofvan vissnar hon, när gossen dör,
och hennes stängel vissnar nedanför.
O moder, fåfängt sträckas dina armar,
förgäfves är ditt rop, sig ej förbarmar
kondoren, ty han kan ej höra dig;
till solens land den glade höjer sig.
Din son slet blomman från dess stängels hjerta,
men stängeln tiger med sin bittra smärta,
den arma stängeln får ej gråta, han,
men du din sorg i tårar smälta kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
