Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så farväl då, fria naturens nöjen,
täta löfskjul, röster af glädjen stämda;
gröna säten, milda sefirer: svunnen
är eder njutning!
Till min fristad vänder jag modfäld åter;
lilla blomma, ienming af parkens vårskrud,
Hy min syn! Du lindrar ej saknans smärta,
snarare öker.
Dock, mitt hjerta, vörda naturens lagar!
Öppna fälten locka ej längre nöjet,
men i hyddan, lockadt af sinneslekar,
träffas det åter.
Mina gudar — Hoppet, den muntra Skaldmön,
och, när edert förråd är uttömdt, Sömnen —
af er gynnad, trotsar jag sjelfva nordan
störa mitt nöje!
Skaldmöns yrken skola förädla dagen,
Sömnens dvaldryck vingar åt natten låna,
Hoppets synglas liksom i antåg visa
dröjande våren.
C. Regnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
