Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då sjunker hoppet i hans matta bröst,
han irrar vidare, men utan tröst,
och när han tröttad sätter sig att hvila,
vill själen bort på längtans vingar ila.
Men denna afton var han stark och glad,
och genom stormen verldens Gud han bad:
»o, F^vige, låt mig det högsta vinna,
o, låt mig till den helga grafven hinna!»
»Der skall jag efter färden hvila mig,
och, hänryckt, qväll och morgon bedja dig,
med barnslig tro! Nu blott på stormens vingar,
i åskans ljud, min själ till tro du bringar.»
Så vandrarn talte, då han - framåt skred,
och mot den dunkla midnatt snart det led;
men stark och glad fortsatte han dock vägen,
att hinna målet ännu mera trägen.
Då plötsligt invid vägens andra rand
en ensam vandrare han ser ibland,
som sina steg snart med hans egna jemnar,
liksom han äfven samma väg sig ämnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
