Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF.
Min Fru! Jag alldrig kan för någon fara bäfva;
Jag ju mitt Iif och mina dar
Åt Foilerlandet helgat har ?
BARBRO.
Men dådet ädla mål, hvartill ert mod vill fträfva,
Ni ej med iamma fara når;
När ej med något hopp ni lifvet våga får,
Hi^ad kan er bita då , at millan dödar fväfva ?—
Ack! . .. Om ert öma bröft Cg blott til minnes
drar,
Hur, fen ni mift en vördad Far,
Och fen man dödat edra Fränder,
Ni dock uti en Mor i Chriilierns grymma händer
En älikad öfverlefva har :
Betänk, at hvarje fteg er djerfhet vill förföka,
Kan hennes plågors tal föröka.
GUSTAF.
Min Fru! Hvad grym ni är! Hur fafligt ni
förftår,
At rifva opp mitt hjertas får....
Ja ! Jag fötlorat allt — Men jag en Moder äger,
Som fackar i Tyrannens band ;
Hon för iin fvåra lott mig kanfke brottflig fäget ?
Hon lider! — Men . . . Mitt Fofterland !. . .
BARBRO, affides.
Hvad höga tänkefätt jag får hos honom röna !
Ack! Måtte lyckan dock få värdig Hjelte
kröna !
GUSTAF.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
