Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Läsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tanken särskildt riktad på, att han såsom embetsman skulle kunna
vara den förtryckta landtbefolkningen till hjälp mot den orättvisa
behandling, som bönderna vanligen fingo röna från de
maktägandes sida. Dock äfven denna tilltänkta bana stängdes snart för
den unge studenten. Han hade nämligen såsom verksam medlem
af en inom det unga Zürich bildad förening »patrioterna» ådragit
sig dessa makthafvandes missnöje, och slutligen såg han sig
nödsakad att, på grund af en kamrats obetänksamhet, hvaraf man
gjorde ett långt större nummer, än hvad hela saken förtjänade,
lämna universitetet.
Den 21-årige Pestalozzi beslöt nu att blifva jordbrukare. Han
trodde sig härigenom komma i tillfälle få ägna sig åt det
naturenliga lefnadssätt, för hvilket ungdomen, påverkad af Rousseau,
vid denna tid svärmade. Men detta val hade äfven en annan
mera praktisk grund. Pestalozzi var nämligen hemligt förlofvad
med Anna Schulthess, dotter till en ansedd och rik borgare,
och det var honom därföre angeläget att så snart som möjligt
söka erhålla en ekonomiskt betryggad ställning. Jordbruket
lockade jämväl i detta hänseende, och efter vederbörlig
lärotid, som dock ej utsträcktes längre än ett år, inköpte Pestalozzi
en icke så obetydlig jordareal i kantonen Aargau. Han uppförde
här byggnader och gaf egendomen namnet Neuhof, ett namn, som
sålunda gjorts väl bekant i pedagogikens historia. Med honom
inflyttade i det nya hemmet hans maka, som sedan under nära ett
halft århundrade uppmuntrande och hjälpande stod vid hans sida.
Jordbruket på Neuhof visade sig emellertid icke på långt
när så gifvande, som Pestalozzi och hans vänner beräknat.
Därtill kom, att hans förläggare vid egendomens inköpande, ett
bankirhus i Zürich, drog sina penningar ur affären, och Pestalozzi var
nu hänvisad till sina egna små tillgångar. Visserligen sträfvade
han och hans trofasta maka oförtröttadt för att hålla egendomen
tillsamman, men skulderna hopade sig, och 1775 måste han med
förtviflan i hjärtat erkänna, att det under så stora förhoppningar
påbörjade företaget nästan fullständigt misslyckats.
I det närmaste ruinerad tog Pestalozzi nu ett för en person
i hans ställning synnerligen märkvärdigt steg, i det han gjorde
sitt hus till en tillflyktsort för fattiga barn. Det var hans för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
