Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Läsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håller sin fordran på åskådlighet såsom all undervisnings yttersta
grund skarpt för ögonen. Så exempelvis, när han låter barnen
mekaniskt inlära orden i den s. k. namnlistan eller till inlärda
substantiver sätta inlärda adjektiver, hvilka de förra lika litet som
de senare varit föremål för någon åskådning. Denna
inkonsekvens framträder för öfrigt måhända icke minst i de olika termer,
Pestalozzi använder för att beteckna de intellektuella, moraliska
och fysiska sidorna af människans väsen och bildning. Hufvud,
förstånd, själ, tanke, tänkande, hjärta, känsla, sedlighet,
hand, kropp, konst, sinnen, lemmar o. s. v. förekomma om
hvarandra utan bestämd plan och tydlig begreppsafrundning.
Fullkomligt oriktig är naturligtvis uppställandet af antal, form och
språk (Zahl, Form und Sprache) såsom åskådningskunskapens
element. Det finnes ju en mångfald af åskådningar, som hvarken
kunna räknas eller hafva bestämd form. Man kan lika litet tala
om antalet, då det gäller doften från en lilja som om formen,
då det gäller att beskrifva, hur ättika smakar; vidare är namnet
ingalunda något sinnligt förnimbart hos tinget eller företeelsen,
och slutligen kan man mycket väl medelst de yttre sinnena
uppfatta sådant, som ännu icke blifvit benämdt. Ett nyupptäckt djur
eller kemiskt element är ju fullt uppfattbart, långt innan något
namn eller någon beteckning blifvit dem tillagda. Att Pestalozzi
gör dessa och andra felaktiga indelningar bör emellertid för den
tänkande läsaren icke få undanskymma det beståndande värdet i
hans pedagogiska idéer. Detta lika litet som man har rätt att
frånkänna honom all betydelse såsom metodiker därföre, att han
ger anvisningar sådana som till exempel, att barnen först böra få
skrifva med griffel, innan pennan sättes i deras hand —
anvisningar, hvilka nu med skäl betraktas som föråldrade. Det är icke
såsom en lärobok i speciell metodik utan som en af pedagogikens
källskrifter Huru Gertrud undervisar sina barn bör studeras
och bedömas. Om än hvarje utbildad lärare i våra dagar utan
svårighet bör vara i stånd att »kugga» dess författare på metodiska
frågor, må dock detta icke förleda honom att betrakta sig som en
styfvare pedagog än Fader Pestalozzi.
Ytterligare en bemärkning. Hvarje läsare, som icke särskildt
noga känner rätta förhållandet, måste helt naturligt antaga, att då
Pestalozzi tidt och ofta hänvisar till »Mödrarnas bok» eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
