Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
i en punkt, hvilken väsentligt måste underordnas tal- och språkkunskaperna.
Mitt åskådningens abc skall afhjälpa denna undervisningens väsentliga brist
och göra grunden, på hvilken alla de öfriga undervisningsmedlen skola byggas,’
säker. Jag ber Tysklands män, som känna sig befogade att döma härom,
att anse denna synpunkt såsom min metods fundament, på hvilkets riktighet
eller oriktighet värdet eller betydelselösheten af alla mina försök beror.
Sid. 95. Det är emellertid ej endast historiskt riktigt*)
*) Själfve den gode, skonsamme och det positiva i världstillståndet såsom
ingen annan vördande Lavater, kände och tillstod det. Han svarade på frågan:
Hvilka enkla elementarmedel vore möjliga. att föra fram för konsten och i
synnerhet för att beriktiga åskådningen af alla ting? »Han kände inga, och
man kunde ej tro, hur fundamentslös den europeiska konstbildningen vore.»
Sid. 112.....och jag ser redan dess återförsvinnande
genom dess verkningar.*)
Anmärkning till den nya upplagan. Den drömmande framställningen
af denna Mödrarnas bok, som aldrig kom ut, hvars författande då tycktes mig
så lätt, och hvars uteblifvande är att söka i de åsikternas villfarelse, hvari jag
själf försjönk, påkallar en mångsidigare, närmare förklaring om mitt eget
bestämda tillstånd med hänsyn till den dåvarande graden af sanningen af mina
i detta fall djärfva aningar och de stora luckor, som dessas omogna tillstånd
införde i mina dåvarande omdömen. Det är nu 20 år sedan dessa uttalandén,
och knappast nu börjar jag att kunna göra mig tydligt reda för de här yttrade
åsikterna. Jag måste fråga mig: huru hafva de tjugu åren med hänsyn till
dessa aningar förflutit för mig? och gläder mig åt att kunna vid deras slut
säga: så mycket som de syntes verka mot mitt sträfvande efter mina dåvarande
aningars mognad, så vidt hafva de befordrat denna mognad efter det mått,
hvilket för mig, enligt min individualitet, var möjligt att uppnå. Men de hafva
också, för så vidt de för min individualitets inskränkta krafter voro omöjliga att
nå, stillat dessa känslor, sä att jag nu icke mer, såsom ett barn på sin
sköterskas arm, sträcker ut min hand efter månen för att taga ned den från
himmeln.
Sid. 116......velat bringa oeh aldrig kunnat bringa de
öfvergifna i landet*).
*). Anmärkning till den nya upplagan. Jag läser detta för tjugu år sedan
skrifna bref med djupt vemod. Det uttrycker det yttersta försjunkande i mig
själf och min förtviflan öfver gången af mitt lif och öfver tillintetgörandet af
mina förhoppningar i ett ögonblick, då början gjordes till en ny lifgifvande
väg till mitt mål, och jag kan icke säga, huru det tröstar mitt hjärta och
förnyar i mig intrycket af de känslor, hvilka så länge nedböjt och återupprättat
mig. Anklagelsens ord mot mig själf skaka mitt innersta, liksom mildheten af
min anklagelse förvirrar det, men jag skulle falla ned på mina knän och
tillbedja, om jag åter läste detta bref i ett ögonblick, då jag ånyo efter dessa
förflutna tjugu år kunde begynna en ny lifgifvande väg mot mitt mål. Läsare!
Huru bör jag vara till mods, då jag i dag efter så många förflutna år åter ser
mig på samma punkt, hvarest jag då stod och med hänsyn till mina
sträfvanden och förhoppningar måste upprepa, att jag utan ett nästan till det
underbara gränsande bislånd af försynen och ulan medverkan af vänner, hos hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
