Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en gammal fånggevaldigers minnen - IX. Guld vaskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—" 65 —
handlingssätt och befallde dem i myndig ton att
lämna den värnlöse gubben i fred.
Jenny var väl känd af soldaterna. Ingen
skulle ha vågat kröka ett hår på den unga
flickans hufvud, det visste man, ingen opponerad©
sig häller; hela skaran drog sig lydigt tillbaka,
gjorde artigt honnör för den modiga tösen och
lät den stackars uppskrämde juden få fritt aftåg.
Men för att nu återkomma till Wide, sä
var han häktad för stöld. För mig bedyrade
han, att han var oskyldig. Han hade råkat i
sällskap med en person, som han icke kände,
och af denne låtit locka sig att ta ett glas för
mycket. När "Wide så blifvit berusad, hade han
fått i uppdrag att gå och sälja den okändes
klocka. Den nyförvärfvade vännen hade i detta
ärende skickat in Wide till en välbekant, i
Klaratrakten boende jude. Juden, som till yrket
var guldvaskare, bodde i en kåk, hvilken ännu
fram på 70-talet var till finnandes snedt emot
Centralstationen. Den hade till adress n:r 2
Klara Strandgata. Här på nedra botten, med
fönstren vettande åt gatan, hade gubben B. sitt
laboratorium. Det var ett egendomligt slags
guldvaskeri, den gamle juden bedref. Han
uppköpte guldsmedsverkstädernas golfsopor, som
naturligtvis innehöllo litet af hvarje, från gamla
ölkorkar till trasiga galoscher, men äfven ett och
annat guldkorn, som, trots all försiktighet under
arbetet med den dyrbara metallen, förirrat sig dit.
En fànggevàldigers minnm. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
