442 ÖRNEKLOU, Per. Adelns åtlöje. Ibland annat proponerade han, på Riddarhuset, at bos Kongl. Maj:t underdånig ansökning mätte göras, at Ambet- mäns Fruar skulle få rang sins emellan, efter sina Mäns värdigbet. Härvid, som Protocollet förmäler, slogs up et stort löje uti Riddarhuset, blandadt med skymfeliga ord emot Öfversten orneklou, såsom den där lät sig uti sådana ting bruka. Somlige sade, at han icke törs hem til sin Hustru, om ban icke skaffar benne rang. I synnerhet kom Herr Axel Sparre til honom stigandes, och sade: Örneklou, nu hafva salva venia -fåätt en braf Taleman, anmodande Riddarhus-Secreteraren, at sätta det in i Protocollet, efter han hade talt til Protocolls. Åtskillige andre stego ock til Riddarhus-Secreteraren, och sade: skrif ändteligen in det som talas. Öfversten Örneklou, som i myndighet sedermera visade sig så myc ket tiltagsen, uptog alt detta med tålamod, och började åter yrka sin förra proposition, om Fruntimernas rang; men et nytt löje och sorl fölgde härpå. Des Stånd ville med denna saken sig icke befatta. Örneklou däremot, nitisx för sin Frus heder och företräde ibland Fruntimren af större Slägter, samlade några underskrifter, jämte sin egen, til en underdånig ansökning härom hos Hans Kongl. Maj:t, och utvärkade, at i Kongl. Maj:ts Resolution af d. a Dec. 1680 uppå några ärender, hvilka Ridderskapet och AÄdelen insinuerat, inflöt äfven OlLla