Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
De predika Kristus av kiv och av nit och av
partisinne.
Av detta se vi, hur du och jag — ty det är oss det är
fråga om — stå i den största fara av alla att, under det
vi kallas missionsvänner, förlora drivkraften.
Det är ju ingen fröjd att tala om detta. Mefa det är
en sak att behjärta. Och hjälpen finns.
Jag stod en gång vid ett vattenfall. Det var kolossala
massor, som kastade sig över branten ned i bråddjupet.
Och det var ett skönt skådespel. Men det var icke
den tanken, som grep mig djupast, utan denna: så här
håller det på dag och stund. Hit komma resande efter
resande, och de se alltjämt samma väldiga syn.
Ständigt nya massor av vatten störta sig ned. Vi fara hem.
Natten sänker sig över detta skådespel. Vattnet störtar
sig alltjämt utför. Årstiderna växla, men vattnet går
oavbrutet sin väg fram. — Jag tänkte på en annan källa,
Guds källa, som ock har vatten till fyllest. Och jag
tänkte: så här är det med Guds kärlek. Ibland sover
jag över den, men den går dock sin mäktiga väg fram.
Ibland jublar jag över den. Ibland ser jag den, ibland
ser jag den icke; släkten komma och släkten gå —
samma oändliga kärlek. Det växlar i tiden. Hur se
icke vi äldre tillbaka på gångna tider. Tänka vi på
Guds rikes historia, hur har icke allt blivit annorlunda.
Vi se på, vad som sker nu i dagarna på den nyaste tidens
tilldragelser. Och vi ta oss för huvudet och tänka:
det är knappt jag hinner med ens med tanken. Nya
meningar, nya livsrörelser tränga fram. Men samma
oändliga kärlek, Guds källa med samma majestätiska lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
