Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
icke var en lära, som man kunde godtaga eller
förkasta, allt eftersom man fann det skäligt eller icke,
utan hurusom den var rent av en fundamental lärosats,
en för hela kristendomslivet grundläggande sanning,
jämnställd med sanningen om Kristi död och
uppståndelse och om människans rättfärdiggörelse av nåd.
Den uppbar hela det kristliga livet. Man väntade
sin Herre vilken dag och stund som helst. Så var
det då.
Och nu ställer aposteln oss åter inför denna mäktigt
gripande sanning och säger: Se icke efter de ting som
synas, utan håll dina ögon vakna, så att de blicka efter
de eviga tingen! Var redo, ty dagen för din Herres
tillkommelse nalkas!
Sedan han med några ord vidrört denna sanning,
kommer han till uppenbarelsen inför Kristi domstol
såsom något helt annat. Efter att ha sagt, att han
väntade på den stund, då han, om han finge, vad han
önskade, skulle överklädas, talar han om en annan
tilldragelse, om vilken han säkert visste, att han skulle
vara med. Det var uppenbarelsen inför domstolen.
»Vi måste», säger han, »alla, sådana vi äro, varda
uppenbarade för Kristi domstol, på det att var och en skall
få igen sitt livs gärningar, allt efter som han har handlat,
evad det är gott eller ont.» Oupphörligt låter han oss
taga ställning till de eviga tingen, och nu låter han oss
stanna inför den sista av alla de stora tilldragelserna,
som han har följt ända från kroppens gradvisa
nedbrytande: Döden, Kristi tillkommelse och så domen. Han
talar icke i världens namn utan i sitt och i alla troendes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
