Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Ingen ibland oss behöver famla i mörker och ovisshet
och tänka: Hur det blir, vet ingen. Det är så ovisst, vad
Gud menar med livet. Varför skall det vara så många
dunkla frågor, så mycket som jag icke begriper? Guds
nåd ligger så avslöjad, att till och med ett barn kan
fatta den. Vad vill Herren göra med en förlorad
människa? Frälsa henne. Han har uppenbarat sin nåd, sin
kärlek, sin barmhärtighet, sin frid, sin frälsning, sin
försoning, sin kraft. Och nu skola vi icke låta allt detta
ligga obegagnat. Vi skola icke blott taga julstämning
med oss, så att säga taga blott fradgan ur bägaren, utan
sätta bägaren till våra läppar och dricka — dricka in
nåd och barmhärtighet, så att våra fattiga, syndiga
hjärtan bliva mättade.
Och om du är rädd, så tänk: Jag är en människa.
Och då är Guds nåd min, då får jag vara med.
Vi hava talat om Guds nåd till frälsning för alla
människor. Den låg där, denna nåd, och bidade. Åren gingo.
Kommer icke den utlovade Frälsaren? Vad lider tiden?
Så sporde väktarna i Israel. Blir det icke morgonrodnad,
blir det icke morgon snart? Så kom Kristus, och dagen
tändes.
Nu ligger en ny uppenbarelse framför oss. I tusende
år och mer hava vi gått och väntat. Herrens egna
begynte vänta redan i apostlarnas dagar. De trodde, att
de skulle få vara med om den uppenbarelsen. Men det
dröjde. Det är så likt Gud. Han ser, att det är så
hälsosamt för oss att det dröjer. Men han fördröjer sig icke.
När man minst anar det, kommer den stora
uppenbarelsens dag. Det är om den, som även denna text talar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
