Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i2
Det står på många ställen, att vi få bedja om
lekamliga ting. Men det heter även: »Huru mycket mer skall
icke eder himmelske Fader giva sin helige Ande åt dem
som bedja honom.» Detta uttalades i samband med
liknelsen om den stackars hungrige vägfararen, som
behövde litet bröd och icke kunde vänta till morgonen,
utan, fastän det var midnattstid och grannen sov
ändå gick till dennes dörr för att låna vad han behövde.
Se, den där längtande bönen i hjärtat kan icke vänta.
Det gnager inne i samvetet: »Jag måste hava Guds
helige Ande.» Där själen icke kan giva sig till tåls så
att säga till morgonen, för vilken det är midnatt utan
Anden, för vilken det är som den hungrige, när bröd
saknas, till honom kommer Anden; det kunna vi vara
vissa på.
Så lydnaden. Det står i Apg. 5: 30, att Gud giver sin
helige Ande åt dem, som lyda honom. Där står
lydnaden såsom villkor för Andens undfående. Det är icke
nog med att det blir bön. Den bedjande själen måste
också underkasta sig villkoren för Andens undfående.
När Anden t. ex. påpekar något som måste bort, måste
hon vara villig att offra detta, måste hon under
fortsättningen av livet underkasta sig Andens oupphörliga
rannsakning.
En sten, som skall läggas på muren i en
tempelbyggnad har sällan sin rätta form, så att den med detsamma
passar för tempelmuren. Den är ofta nog kantig, och
dessa kantigheter behöva huggas bort. På samma
sätt äro icke heller vi av naturen passande för den
andliga tempelmuren. Här måste Anden gripa in och få bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
