- Project Runeberg -  Guds frälsningsväg /
537

(1924) [MARC] Author: Fredrik Hammarsten
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

537
sundhet. Kanske vi knappt hava tänkt på, hur stor
anledning vi i detta avseende hava att tacka Gud.

Vårt land är litet och fattigt jämfört med de stora
kulturländerna. Men det måste vi säga, att i många fall
har utvecklingen hållit jämna steg, till och med tagit
försteg framför utvecklingen i dessa stora länder.
Jag undrar, om vi älska vårt land i förhållande till de
välsignelser Gud givit det. Jag tror det icke. Men just
därför att vårt folk är så litet, borde vi ännu mer känna
Guds godhet. Ja, det finns något gemensamt för oss alla
såsom medborgare i vårt av Gud välsignade fosterland,
som bör mana oss att i dag säga Herren ett hjärtats
ödmjuka tack.

Men därjämte vill Herren påminna dig, vad gott
han särskilt gjort dig under det gångna året. Gå nu
gärna med dina tankar från detta rum till det förflutna
och tag reda på något i ditt liv, för vilket du just nu
kan tacka Gud! Tappar du alldeles bort, vad jag säger,
det gör ingenting. Man har aldrig bättre åhörare än
sådana, som tacka Gud under predikans lopp. Och denna
tacksägelse vill Gud nu hava i ditt hjärta, såsom här
står: »Sjungande och spelande i edert hjärta.» Du har
kanske erfarit detta goda i din familj eller ock i ditt liv
alldeles ensam inför Gud. Men förgät icke i dag, vad
gott han har gjort dig!

»Alltid tackande Gud och Fadern för allting.» Så lyder
vår text. Hur många av oss vilja nu vara med? Det
var icke länge sedan jag satt vid ett sjukläger, där en
person låg i fruktansvärda plågor. När det blev tal
om hurudan vägen var, sade den sjuka: »Detta är mitt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gfrv/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free