Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 —
nom själf så sällsam, att han aldrig skulle kun-
nat bära den ensam. Hvarför skulle han tiga
med den? Hvarför skulle han icke berätta den?
Det syntes honom så enkelt och rätt, att Anna
fick veta detta. Hon måste ju rent af veta
det för att icke komma att ovetande såra hans
bäste vän.
Och så berättade den hederlige Bob, att
Gösta Wickner bekänt sig hafva älskat hans
hustru före deras äktenskap. Bob berättade
dessutom historien vida mera gripande, än hvad
Gösta någonsin hade gjort. Och han slutade
med en skildring af, hur upprörd vännen varit,
något som Bob verkligen också trodde, när han
berättade det.
Hans hustru åhörde honom, utan att säga
ett ord. Hennes ansikte fick ett drömmande
uttryck, som gjorde det flickaktigt och ungt,
och hennes vackra blå ögon fylldes med tårar.
»Efter detta måste vi hålla dubbelt så myc-
ket af honom», sade Bob.
Och hans hustru nickade tankfullt.
Med armarna om hvarandras lif sutto de
båda makarna i den lilla soffan, och deras hjär-
tan blödde vid tanken på, att de tillsammans,
fast mot sin vilja, gjort en människa så ondt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
