Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;— 176 —
Det finns en annan, som är liten ännu och
späd, men som är stor nog för att kunna undra.
Han skall undra, hvarför hans mamma gick bort
ifrån honom till främmande och lämnade honom
ensam. Och ingen skall kunna svara honom på
det. Därför skall han tidigt lära sig att känna
sig främmande mot henne, som är hans mor
och ändå icke far vara det, som hon ville. Han
skall tänka på henne med undran först, sedan
med bitterhet.
Jag vågar icke tänka på möjligheten, att
han en gång skulle kunna glömma och förstå,
att hans mor lämnade honom, när han var
liten. Vore han lik dig, Bob, skulle han kanske
kunna glömma det. Men han liknar icke dig,
utan mig. Och därför kan jag se hans stora
blåa ögon och hans små fina händer och hela
hans lilla kropp och minnas, hur han en gång
sade, när han var sjuk:
»Tack du, som aldrig ta’r hårdt i mig.»
Nu har jag tagit hårdt i honom, Bob, hår-
dare än någon främmande gjort, och därför är
jag så rädd, att han en gång skall hata mig,
så rädd, att jag kan vakna vid, att jag sett mig
möta honom i drömmen.
Hvad skall jag säga dig mera, Bob? Skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
