Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jansson. De kommo midt emot hvarandra i
trängseln, och rundt omkring riktades ögon på dem för
att se, om de skulle säga något. De kände det
båda och stannade därför och hälsade.
— Han är döpt nu, sade Jansson och
blinkade.
— Ja, han är det, svarade Sven Ersson
enstafvigt, fast det kokade i honom. Gubbarna
skildes, och Sven Ersson satte sig med Katrina i
kyrkvagnen.
Men när de körde hem genom skogen, lät
Sven Ersson, sedan de åkt en bit, hästen gå
långsamt och sade till hustrun:
— Vi far allt se till, så vi får den andra
flickan gift nu snart. Annars kanske det går henne
på samma vis.
Katrina suckade och nickade bifall. Sven
Ersson ryckte i tömmarna och lät hästen löpa på
skogsvägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
