Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varat i månader, alltsedan han träffat henne på en
stadsresa, hade, hvad hon sade, tyckts honom som
en dröm, hvilken aldrig kunde bli verklighet, men
som lekte för hans fantasi.
Han förstod henne inte. Det var honom
omöjligt, att fatta, att en människa så lugnt kunde
omtala, att hon planlagt och försökt ett mord, och
han upprepade sin fråga.
— Du är en stackare, Jonas Persson, sade
Ingrid. Det är väl jag, som har gjort det och
inte du.
Och hon berättade, hvad som passerat, utan
att glömma en detalj. När hon kom till, hur hon
sparkat katten under sängen och sedan torkat opp
kaffet, drog han ett andedrag af lättnad.
— Det fins alltså inga bevis, sade han.
— Är det allt, hvad du bryr dig om? sade
Ingrid.
Jonas Persson svarade icke. Han stod stilla
i tankar, och en sak blef honom klar. Utan att
veta det, var han medskyldig i ett mordförsök. Det
skulle kanske komma till ransakning, hans förhållande
till Ingrid kände hela byn, han skulle bli stämd för
tinget, inte kunna hålla god min, bli öfverbevisad
och komma på slottet. Han tänkte på sin hustru
och sina barn, och ett ögonblick föreföll honom
denna kvinna, hvilken lockat honom från hans hem
och tagit hans kärlek, som en ond ande, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
