Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle han nog hålla sin mun för alla människor,
det var då säkert. Han var inte rädd för
kyrkogården en gång, och kom han bara ut på vägen,
skulle han springa, tills han kom ut ur byn.
Så tänkte Karl Axelsson, och han gick på
med stora steg, glad och nöjd, som han inte hade
känt sig på länge.
Men just som han skulle vika ut på stora
landsvägen, mötte han någon i mörkret.
Det klack till i Kalle. Han frös öfver hela
kroppen och kände sig ertappad som en rymd
förbrytare.
— Kommer du, och kommer inte Jonas? sade
Petter.
Han talade kort och knappt, som om han lidit
af andnöd.
Kalle tog mod till sig.
— Jag ska gå hem, menade han. Och Jonas
sade ej, om han kommer.
Men då tog Petter honom i armen och drog
honom med sig.
— Jonas kommer efter, sade han. Vi ska
bara ta’ oss en sup.
Och innan Karl Axelsson hann betänka sig,
hade den andre fått hans ben i gång. Gårdsporten
var öppen, och där inne stod Erland, färdig att taga
emot dem.
Han öppnade dörren till ladugården. Kalle visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
