Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karen. Säden sjönk till underpris, samtidigt med
att skördarna blefvo dåliga, och när det då gäldc att
hålla uppe det nya lefnadssättet och samtidigt betala
räntorna till banken, då knep det. Och lifvet blef
tungt, sorgligt och missnöj dt. Känslan af fara och
ruin låg i luften, och August Sjögren hade varit
van vid, att allt gick lugnt, solidt och hederligt till.
Mor Greta ville häller icke dö. Hon var liten
och mager, hade krympt ihop under årenas tyngd,
så att hela hennes kropp såg hopfallen ut, och hon
bodde ännu kvar i den lilla stugan bredvid
stenmuren. När det kniper, bli sinnena hårda, och
August Sjögren hörde ej till de människor, som taga
det noga med att göra alla rätt. Så länge det gick
honom väl, ville han nog, att ingen skulle ha något
att säga på hans rygg. Men nu när det blef knappt
för honom sjclf, och utsigterna med hvarje dag, som
gick, blefvo allt mörkare, då närdes inom honom
en ständigt växande förbittring mot denna gamla
kvinna, som han skulle vara tvungen att gifva, hvad
han tyckte sig behöfva själf. Hans missräkningar
och felgrepp, de svåra åren och de minskade
inkomsterna hade gjort honom på en gång retlig och
hänsynslös, och hvar gång han tänkte på, hvad han
skulle betala modern, kände han mot henne ett hat,
som han ej kunde gifva utlopp, men som blef desto
starkare, ju längre han tyckte, att hon besvärade
honom. Han tyckte nästan, att hon borde förstå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
