Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hon kunde ej komma sig för att svara honom
uppriktigt.
— Det är dåliga tider nu, sade hon.
Det var slägtens skam, hon skulle röja, om
hon sade honom, hvarför hon nu gick här. Greta
kände sig het om hufvudet. Hur usel hon hade
blifvit, skulle ändå ingen säga om henne, att hon
gick i bygden och talade illa om sina barn. Och
därför tillade hon:
— Det kan behöfvas ibland att sticka
emellan bland ved’n.
Gubben stod och såg på henne. Ilan log ett
illmarigt leende.
— Jag har själf undantag, sade han. Så jag
vet, hurdant det är.
Greta betänkte sig ett ögonblick. Det skulle
nog ha varit godt att ha någon att tala med. Men
åter vaknade tanken på slägtens heder, och hon
svarade:
— Jag har inget att klaga på. Hvad jag ska’
ha’, far jag.
Den andre betraktade henne misstroget.
— Det var ju bra det, sade han och gick.
När Greta fatt sin korg fyld, tog hon den på
armen och gick med tunga steg hemåt igen.
Men inom henne hade en ny känsla vaknat.
Hon var rädd, att barnen skulle göra henne något
illa. Och hvar kväll, när pigan kom in för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
