Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omsider rätade den lille klockaren upp sig,
och gården ropades ut. Denna gång hade han
ingen kvickhet till hands. Han var lutter allvar och
såg sig om med en ämbetsmannamessig, allvarlig
uppsyn i sitt klotrunda, rödbrusiga ansigte.
Mor Greta reste sig upp och sträckte sig på
tå för att se bättre. Som när en råtta forsigtigt
tittar ut ur sitt hål för att se, om hon skall våga
sig fram eller icke, betraktade hennes små,
vaksamma ögon den lilla gruppen omkring bordet.
Klockaren ropade opp värderingssumman, och det
blef alldeles tyst. Bönderna sågo på hvarandra,
men ingen ville börja. Klockaren gick hundra
riksdaler lägre. Men ännu var det ingen, som rörde
på sig. Magnus Bengtsson skelade åt sidan på de andra,
men öppnade icke munnen. Klockaren slog ned
hundra riksdaler till, och då var det en liten mager
gubbe, som ropade: »bjudet!»
Mor Gretas ansigte ljusnade. Den bjudande
var en liten snäll och godsint gubbe, som hon känt
länge.
Men i detsamma bjöd Magnus Bengtsson på
med femtio riksdaler. Och nu började bönderna
bjuda öfver hvarandra med fem och tio riksdaler i
stöten. Magnus Bengtsson hade satt sig på brädet
under linden, som om han redan känt sig hemma
hos sig. Han satt och blundade, hörde bara på
rösterna, hvem som ropade, och så fort någon gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
