Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod på bordet, och han blef nästan rädd för sig
själf. Så magert var hans ansigte, så oredigt hans
hår, och så skarpt blickade ögonen fram under den
starka pannan, hvilken var våt af svett. Hela hans
ansigte såg ut som en dödskalle med ögon, där köttet
försvunnit, så att huden låg tätt utmed benet.
Han gick hela dagen ända till middagstid. Sedan
sökte han hvila. På samma sätt förflöt nästa dag.
En besynnerlig ångest kvalde honom. Han var rädd
för dagsljuset, och samtidigt med att han märkte, hur
hans åsyn skrämde de mötande, kände han själf
fruktan för dem. Tankarna började återvända till
en liten backstuga, som låg vid skogskanten, och
där en gammal hopfallen gumma satt och väntade
på, att lifvet till sist måtte lämna henne i ro. På
samma gång tänkte han på sig själf.
Hans hjärta krympte tillsammans af medlidande
med den stackars Krik Boman, som fick gå ur gård
i gård och tigga sig till litet mat. Han hade börjat
se på sig själf som på en annan person, och han
talade halfhögt om denne andre som om en fattig
stackare, hvilken icke hade någon annan i världen
att trygga sig till.
— Nu är han så usel, han kan bli, tänkte han.
Har han eller hans föräldrar syndat, så har han fatt
sin lön, och han ska gå och gå och höra på
vällingsklockorna och känna matlukten ända ute på
landsvägen, men inte kunna fa något med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
