Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 0 -—-
— Det är en -dum bok, sade hon. Jag har
aldrig förstått mig på den.
— Det är den nog inte, sade jag leende.
— Det har du . själf sagt, sade hon och
reste sig till hälften opp.
— Jag? Aldrig!
— Nå, då har du sagt något annat då.
Hon lutade sig ned igen.
— Jag mins det inte. Jag vet bara, att
jag vill tänka som du, tro som du, vara som
du. Ty ingen är som du, ingen i världen.
På sådana ord -kan ingen man svara. Man
behöfver icke afböja dem, emedan de icke äro
ämnade som rökoffer åt egenkärleken. De komma
som en smekning, som när en man ser på sin
hustru och säger: » Det finns för mig ingen kvinna:
mer än du. Min hustru fortsatte också efter:
ett uppehåll så kort, att jag knappast hade
märkt det.
— Jag har visst aldrig tackat dig, sade
hon, för att du lärt mig att tro, som du tror,
men jag är så glad, att du gjort det. Du kan
inte känna det, som jag gör. Du kan aldrig
känna » det så. Hvar dag, som går, gör mig
rikare. Hvar timme synes mig full af min lycka.
Det är så märkvärdigt att tänka på nu, att jag
en gång, när jag var mycket yngre, längtade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
