Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a BEA
skade mig; till sist fick grämelsen röst, och de
hårda orden darrade i luften omkring oss.
Jag fann henne i tårar en dag, och med
en stämma, som icke längre var min egen,
utbröt jag:
— Hur länge tror du, att jag skall stå ut
med detta?
I samma ögonblick jag sagt det, ångrade jag
mina ord, och aldrig skall jag glömma det
uttryck af skrämsel, som förstenade hela hennes
ansikte.
— Hvad menar du? sade hon.
— Det jag säger.
Det var, som om en ond ande talat genom
min mun, och jag ej kunnat hejda den. Allt
hvad jag lidit, steg upp inom mig, som om det
velat kväfva mig, och jag kände som en triumf,
att jag gjort henne ondt.
— Gå då, sade hon, gå ifrån mig. Hvarför
har du någonsin kommit till mig?
Hon grät icke, när hon gick. Men midt
igenom min vrede kände jag, att jag med mina
oöfverlagda ord tillfogat henne en smärta så stor,
att jag själf aldrig någonsin känt eller skulle
komma att känna en liknande. Men jag
skakade af mig denna tanke och förskansade mig
bakom det inskränkta högmod, som förmår män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
