Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 —
— Jag tänker på vår första sommar.
I detta ögonblick föreföll det mig, som om
äfven jag tänkt på detsamma. All min trötthet
var som bortblåst, och full af rörelse lyfte jag
hennes hufvud upp och kysste hennes mun.
Och i samma nu satt Elsa upprätt.
Begäret efter något nytt, något ovanligt,
hvilket bröt sönder det hvardagsaktigas
enformighet, blandade sig i ett ögonblick med
minnet af det, som en gång varit, och med ett
tonfall, som ej kunde motstås, utbrast hon:
— Jag vill fara dit, Georg! Jag vill fara dit!
Men i samma nu kände jag mig förflyttad
tillbaka till verkligheten. Min sinnesstämning
var i grund och botten kanske densamma som
min hustrus. Men jag erfor på samma gång
denna underliga känsla af en väntande
missräkning, hvilken reser sig upp inom oss och vid
lifvets mest öfverspända ögonblick tyglar våra
drömmar. Jag ryggade tillbaka för detta försök
att kalla ungdomen till lif, som om jag fruktat
att i stället mötas af en smärta, hvilken jag till
hvarje pris ville undvika. Jag kände mig så
viss på en désillusion, att min hustrus oskyldiga
förslag, den lilla färden i skärgården, besöket
på denna plats, där jag kände hvarje vik, hvarje
sund, ja, till och med stenarna på fjärdens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
