Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
Så sutto vi ändtligen en söndagsmorgon på
ångbåtens däck, ångande ut mot den kända
farleden.
Det hade gått många år, under hvilka vi
icke farit denna väg, år, hvilka kommit med
ondt och godt, år, som splittrat, och år som
förenat. Skilda vägar hade våra tankar tagit, men
de hade mötts igen, och som enade i en
underlig, mystisk känsla, hvilken syntes utmana ödet,
sutto vi vid hvarandras sida, medan trakt efter
trakt gled oss förbi, belyst af den klara
vårsolen, sköljd af blåglittrande vatten, som
krusades för en lätt vind.
Min motspänstighet var nu alldeles borta.
Jag lät mig viljelöst föras af min hustru, och
jag tog emot hvarje intryck med en rörelse, som
hade jag varit tolf år yngre och satt på däcket,
resande ut mot nya, okända mål, hvilka skulle
förändra mitt hvardagslif och öppna nya vyer
öfver hela tillvaron, Min hustru syntes mig för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
