Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett steg lägre. Yi se hunden hemma på sin herres
gård konstmcssigt och i detalj efterapa en jagt ute på
fria marken. Ögonen lysa. Hela hans kropp uttrycker
spänning. I sitt dunkla medvetande erfar han tydligen
en rik känsla af iif. Och det är ögonskenligen af behof
efter denna känsla af lif, som han »skapar» — sin konst.
Nu äro vi vid trädets rot. Här se vi konsten i dess
linda. Den är här mindre komplicerad och uppfinnings-
rik än vildens musik, dans och dekorativa anordningar
och bra olik Renaissancens ädla plastiska verk eller ett
nutida psykologiskt musikdrama. Men den instinktiva
urkraft, som drifvit fram dessa olika faser af konsten, är
en och densamma = behofvet efter att lefva i fullaste
måtto och att lefva »quand même». Konst är lif.
Har man kommit till klarhet om, att all äkta konst
lodes och underhålles af vårt behof att lefva med alla de
slumrande krafter till lif vi ega, så skall man inse det
naturvidriga uti att uppdraga konstnärer artificielt i en
sanktionerad riktning, skadan af att inom akademier
lära dem att »lave kunst» efter recept och önskvärdhe-
ten af, att livarje konstproduktion alltigenom må vara en
för konstnärens subjektiva organism med dess fallen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>