Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
slut, hur det än kostar på. Men hällre än att vara en
börda för de sina.»
Hennes torra, magra händer llögo och de tunna
läpparne darrade konvulsiviskt.
»Men är du inte också litet för kinkig», framkastade
Mariana försiktigt. »Kom i håg, ungdom är ungdom.
Man får inte sätta deras tålamod för mycket på prof.»
»Har de kanske till på köpet beklagat sig för dig?»
»Visst inte. Men jag har väl ögon att se med själf.
Och jag tror, uppriktigt sagdt, att du kältar litet för
mycket på dem.»
»Kältar! Herre Gud, du har inga barn, Mariana
lilla, så du borde verkligen inte tala. Kältar! När man
bara vill dem så innerligen väl och vill ha dem så bra
som möjligt, och det därför plågar en, när man ser dem
slösaktiga och slarfviga och lättsinniga. Men, Gudbe-
vars, jag får väl lära mig att tiga, om det är så, att
mina kära barnbarn inte kan tåla rättelser. Jag är ju,
förstås, bara ett nådehjon här i huset, och jag får vara
tacksam att jag har mitt dagliga bröd.»
»Gud i himmelen, så du kan tala. Du har ju läm-
nat din förmögenhet till dina barn, och det är bara dina
egna räntor, du äter opp.»
»Ja, det är något, som jag aldrig hade bort göra,
skall jag säga dig. Ty nu är det i alla fall som om jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
