Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
upp tidningen och började åter läsa. Han hade plöts-
ligt beslutit sig för att afvakta sonatens slut; han kände
nu en stark lust att helsa på henne, tala med henne
igen.
Han satt och stirrade i tidningen, dock utan att
läsa. Hans minne hade börjat att långsamt, tålmodigt,
från stund till stund, från dag till dag väcka det för-
flutna till lif igen. Han återupplefde på nytt alla sina sam-
manträffanden med henne, han tänkte och talade på nytt
alla sina samtal med henne. Besynnerligt, de funnos
där alla i hans minne, bevarade snart sagdt ord för ord,
utan att han själf varit medveten därom. Detta minnes-
arbete upptog honom så helt, att han icke hörde musi-
ken; först när den slutade kastades han åter in i det
närvarande.
Han satt ännu en stund väntande, reste sig så upp
och gick ut i salongen. De där församlade badgästerna
pratade ifrigt, såsom vanligen är fallet efter ett musik-
nummer, och ett sorl fylde rummet. Fröken Hall hade
gått bort till fönstret, ett stort, bredt fönster, som upp-
tog rummets hela kortvägg och vette ut åt sjön. Afton-
solen flöt lik en bred, lugn flod af ljus in i rummet,
och hennes gestalt aftecknade sig mörkt och skarpt mot
den ljusa bakgrunden. 1 denna gestalt återfann han nu
något af det behag, som förr i tiden gjort den unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
