Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
den profanerades; att man följde hennes minspel för att
söka lura ut hennes känslolifs heligaste nyanser–––-
hur hade hon icke just i kväll sett Doggens och Printzes
och Linds ögon riktade emot sig med denna oblyga,
skadeglada nyfikenhet, som icke rymde en gnista af fin-
känslighet eller själsadel; och hur hade hon icke marte-
rats af, fruktan för att hennes hjertas hemlighet, på detta
brutala sätt, skulle släpas fram för hennes unga frändes
ögon och...
Anna Stråhle kastade en snabb sidoblick ned på
Margarethas ansigte. Hade hon förstått? Den tanken
pinade henne mer och mer. Det var som om hennes
själs blygsamhet med ens blifvit otroligt skärpt inför
detta oberörda sinne — liksom den mest förhärdade
syndare instinktlikt döljer sin skam inför ett barns klar-
ögda oskuld. Anna Stråhle tyckte, att hon kunde för-
draga allt, blott icke att detta barn ringaktade hennes
känsla.
Margaretha Stråhle hade ingenting märkt. Hon
hade varit alltför mycket upptagen af omsorgen att för
egen del vara på sin vakt mot den lurande nyfikenhet,
som hon instintlikt anat i luften omkring sig. Hon
hade med sitt känsliga nervsystem förnummit den så
starkt, att den under konversationens gång nära nog
blifvit en fysisk plåga; och det kändes som en out-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>