Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 85 —
Lektorskan går majestätiskt och sätter sig i
soffan.
»Erik,» säger hon, »gå in i barnkammaren
och säg åt Ida, att du får sätta på dig dina sam-
metsbyxor. Du får rifva sönder dem med, om
du vill. Du hör ju, att pappa säger det. Men
kom hit med dem, du nu har på dig först, så
kanske jag hinner laga dem, innan du lyckats
slita sönder de andra.»
Erik går, och lektorskan sitter med hop-
knäppta händer och vaggar fram och tillbaka i
soffan.
»Tror du, det där är rätta sättet med bar-
nen?» säger lektorn.
»Abel,» svarar den kränkta makan. »Det
vet jag nog, att hvad jag gör, är naturligtvis
aldrig bra. Men nog tycker jag, att du någon
gång kunde visa litet fasthet, när dina barn visa
sa liten tanke för sin mor. Jag betyder ingenting
här i huset, Abel lilla, det behöfver jag inte säga
dig, fast det lilla vi . har, det tror jag, att du kan
tacka mig för. Och hvad det ska bli af mina
fattiga barn, när de aldrig få lära sig, hvad tukt
och ordning vill säga, det vet endast gud. Men
Han vet också, hur svart det är för en stackars
mor, när hon ensam ska bära omtanken för bar-
nens uppfostran. Jag önskar bara, att jag måtte
räcka till öfverallt. Men jag känner, hur det här
tar på mina krafter, och jag ber gud hvar kväll,
att du inte måtte få ångra dig, Abel, en gång
när det är för sent.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
