Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__ 139 —
»Nu tror jag, man kan smaka på brygden.
Skål, gossar.»
Och han förde det med en pröfvande min
till sina läppar. Jo, det var bra. En liten, liten
droppe konjak till, så blef det ännu bättre. Och
så en lång, vällustig klunk ur det rykande glaset.
Det var tyst omkring bordet ett ögonblick.
Kumlander såg sig omkring med en min, som
om han ansåge sig böra säga något.
»Ja, det bief en flicka nu igen,» sade han.
Hela sällskapet började skratta. Lektor
Hallin skar igenom med ett bullersamt, klin-
gande skratt. Men öfver alla de andra hördes
Bruhns väldiga bas.
Då reste sig lektor Hallin, och det blef tyst
omkring honom. Han fattade sitt glas och
äskade tystnad.
»Mina herrar,» började han med tillgjordt
patetisk stämma, »låtom oss böja andäktiga hjär-
tan till att ett ögonblick gemensamt begrunda
den vigtiga händelse, hvilken i dag fört oss till-
sammans. Det torde icke vara indiskret att rent
ut säga det. Vännen Kumlander har fått en
flicka.
Härvid torde först vara att betänka, att han
fått en flicka, det vill säga med andra ord, att
han inte fått en gosse. Jag hoppas, att denna
erinran icke på något sätt måtte sårande inverka
på vännen Kumlanders känslor. Ty den inne-
bär aldeles icke någon misstro till en förmåga,
på hvilken vi vid altför många tillfällen sett ly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
