Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rak i ryggen och med mjuka, elastiska steg
gick han utför spiraltrappans mattor och in i
salongen.
Där stod hans hustru, sysselsatt med att
sköta om den stora lampan, som varit för högt
uppskrufvad.
Lektorskan Hallin var klädd i en svart siden-
klädning med släp. Vid halsen satt en stor
brosch af guld, i hvars midt glänste en pensée
af juveler, och omkring den högra armen blänkte
ett armband af samma metall, besatt med äkta
perlor. Ärmarna voro korta och halföppna samt
visade ett par fylliga armar, hvilka ännu hade
ungdomens hvita mjukhet.
När hon såg lektorn, gick hon emot honom
och lade armarna om hans hals.
»Abel!» sade hon.
Lektorn kysste henne flyktigt på pannan
och sköt henne sakta undan. Han var van vid
denna känslofullhet, strax innan gästerna skulle
komma.
»Ja, min kära vän,» sade han. »Tiden går. »
Och han kastade en blick i spegeln för att
se efter om skjortbröstet eller halsduken lidit
någon skada.
Lektorskan seglade fram öfver golfvet med
den egendomliga gång, som är vanlig hos feta
och småväxta fruntimmer, isynnerhet när de äro
klädda i sidenklädningar.
»Gabrielle,» ropade hon ut genom dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
