Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 193 —
deii hvita damastduken, släta, höga, rödvinsglas
utan fot, röda fiskvinsglas med mjölkhvit föt,
flata, läckra champagneglas och slipade sherryglas.
Lektor Hallins supéer voro också berömda,
och lektorskans kokkonst stod högt i rop. Där
fans också lax och kyckling med tomater, cham-
pignonomelett, lybsk skinka med kastaniepurée,
kräftkransar med förlorade ägg, blomkål med
smör och färsk fågel.
»Jag känner igen matsedeln från Gustafva
Björklund,» hviskade borgmästarinnan Rundlund
till rektorskan Ahlqvist.
»Jag med,» svarade denna. »Men godt
är det.»
»Är det någon konst att göra en god supé,
när man inte frågar efter, hvad det kostar?»
svarade borgmästarinnan och slog knyck på
nacken.
Men biskopinnan gick fram emot lektorskan.
»Ack, lilla Aurore,» sade hon. »Du gör
dig da altid sa mycket besvär för dina gäster.
Tänk, så mycket mat. »
Och lektorskan Hallin strålade. Detta var
hennes mest lycksaliga ögonblick. Ty det var
inte nog med, att det fans mycket mat, det fans
också god mat. Det visste hon. Ty hön hade
smakat på alla rätterna själf. Och hon visste,
ntt hon inte behöfde skämmas för dem.
Men så visade gästerna också, att de kunde
sentera maten. Den sena timman i förening
med det ymniga förtärandet afsötsaker å damernas
Pastor Hallin. q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
