Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 231 —
»Hvarför är du här uppe?» sade hon. »En-
sam, som vanligt. Vi ha sökt dig öfveralt där
nere. »
Hon omfamnade honom, medan tårarna ström-
made ur hennes ögon.
»Låt mig se på dig,» sade hon. »Jag kan
icke fatta alt detta.»
Efter henne kom turen till fadern.
»Du har gjort dina föräldrar en stor glädje,
min gosse. Gud välsigne dig.»
Och hans hand darrade, när den tryckte
sonens.
Ernst kände sig så obeskrifligt lycklig. Det
fans en tvekan inom honom, om han skulle kunna
tro på denna lycka. Men han behöfde hvila,
han behöfde känna om också blott nagra ögon-
blicks oblandad ro, och föräldrarnas glädje gjorde
honom liksom trygg på sig själf.
När den första sinnesrörelsen hunnit lägga
sig, frågade modern:
»Nå, hvad sade biskopen?»
Ernst Hallin betänkte sig ett ögonblick.
»Biskopen var mycket belåten,» sade han.
Adjunkten drog en suck af lättnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
