Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 28i —
Gustaf smålog. Det låg ingen ostentation
i detta leende, ingenting utmanande. Där lag
endast förvåning, öfver att hans äldre bror icke
visste en så enkel sak.
»Det är ju omöjligt annat,» sade han.
»Ja, men vid dina år . . .»
Ernst fick ej fram orden.
»Jag har inte gjort nagot för det,» sade
Gustaf. >. Det har kommit af sig själft. Man
äter, när man är hungrig, och så bildas det nytt
blod af maten. Det är samma sak.»
Selma stannade framför Ernst och sag ho-
nom rätt i ansigtet.
»Tror du?f> sade hon.
Ernst ville undvika frågan, men systerns blick
släppte honom icke.
»Ja,» sade han till sist, högre än som var
nödvändigt. »Men du, som längtar härifrån
hvad är det, som binder dig ? »
Selma kunde icke låta bli att skratta.
»Se, hvad det är bra att en gång tala med
hvarandra,» sade hon. »Inte en gång det vet
han, fast det är den stora händelsen i hela mitt
lif. Hvad det är, som binder mig? Jo, jag kom
en gång till pappa och sade, att jag ville bort
på en tid, till Stockholm eller annorstädes, för
att få se litet mer och lära litet mer och
lefva litet mer,» tilläde hon saktare. »Men det
ville han inte. Jag vet, att han och mamma
rådplägade om saken. Men sa bado de mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
