Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 303 —
ut öfver en liten trädgård, som låg rätt under
hans fönster.
Han kände sig så underlig till mods och så
ensam. Det var första gången, han kommit att
misstänka någon af dem, som stodo honom nära,
för en dålig handling, en af dessa stygga hand-
lingar, som bränna sitt märke på hela Lfvet.
Det brände och slet i honom själf med ungdo-
mens känslighet och ungdomens oförsonlighet.
Och med tankarna på brodern blandade sig oro-
liga tankar på hans eget lif, som en gång skulle
föra honom in på en väg, från hvilken han ej
längre kunde vända tillbaka.
Så satt han, till dess att han blef kallad ned
till middagen.
Det låg en högtidlig stämning öfver hela
familjen. Tanken på, att Ernst snart skulle resa,
blandade sig med intryckena från prestvigningen,
och det var just ingen, som sade något. Alla
sutto försänkta i sina egna, stilla tankar. Och
det fans en rörelse hos dem alla, som ingen
skulle ha kunnat uttrycka på annat sätt än ge-
nom tårar, för somliga glädjetårar, för andra ta-
rar af helt annat slag. Men tårar passade icke
på denna högtidliga dag. Och därför teg man,
för att icke framkalla dem.
Eftermiddagen gick lugnt och stilla förbi.
Hvar och en hade på sitt sätt under dagens
lopp känt sig uppskakad, och därför följde hvi-
lan såsom en naturlig sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>