Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 OLLES BÅT OCH KATTEN.
och Svante fick bära metspöt. På så sätt tågade de
båda sjömännen ned mot stranden.
Det blåste en frisk vestlig vind, och vinden låg
mot land, så att vågorna plaskade opp på stenarna.
Det var den bästa vind, man kunde tänka sig. Ty
om man nu skotade an seglen och stälde styret, så
kunde båten segla utmed land, just på så långt af-
stånd, att man räckte den med metspöt, Den kunde
segla fram och tillbaka, och det blåste en vind, som
det var riktigt fint, att en sådan båt kunde stå 1.
Olle gjorde i ordning båten och satte ut den.
Den böjde sig ned, så att relingen kom under vatten.
Ett litet ögonblick stod den stilla i vågorna. Så reste
den sig och sköt fart.
Den går», skrek Svante.
» Visst går den», sade Olle med själfkänsla.
Men inom sig tänkte han nästan detsamma som
Svante.
Så måste mamma ned för att se på båten, pappa
måste ned, jungfrurna, lotsårna, alla pojkarna — så
många som de kunde få tag i, skulle komma och se
på båten. Den gick som en riktig båt. Vattnet for-
sade omkring stäfven, seglen svälde, och Olle tyckte
nästan, han kunde höra, hur blåsten hven genom
tacklingen.
Upp och ned för stranden gick Olle med sin båt.
Han fick lof att gå ut på en brygga, och där satte
han båten i medvind, så att den fick segla för lösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
