Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 OLLES HÄND.
»Nu ska han allt få, för att han ville skjuta
Pudel», tyckte Olle.
»’Tror du, han blir rädd?» sade Svante.
Det hoppades Olle.
Men nu fick man gå försiktigt till väga. Båda
pojkarna hjälptes åt att släpa ut gubben på bryggan
— inte den riktiga gubben, förstås, utan sin gubbe —
och där satte de honom och stälde en sten bakom,
så att han skulle kunna sitta rak. De satte honom
alldeles midt emot den riktige gubben, som låg och
sof, och så gillrade de upp geväret under armen på
dockgubben, så att det skulle se ut, som om han
sigtade på den riktiga gubben.
Och när det altihop var gjordt, kröpo de bakom
busken igen och väntade.
De fingo vänta länge. Ty gubben i båten snar-
kade lika hårdt som förut. Och då beslöto pojkarna,
att han skulle väckas.
Och så togo de två stora stenar och kastade i
sjön bredvid båten, så att vattnet plaskade midt i
ansigtet på gubben, som låg och sof.
Han flög upp, och han såg ut, som om han just
tänkte säga något vackert. Men i detsamma fick han
syn på den andra gubben, som satt på bryggan och
sigtade midt i ansigtet på honom med en bössa, Hade
han då inte druckit så mycket, så hade han nog inte
blifvit så rädd. Men nu gaf han sig inte tid att tänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
