Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVANTE OCH HANS HÖNA, 79
genom spjälorna och skrockade, när lille Svante
kom.
Då var lille Svante riktigt lycklig.
»Hönan tycker om mig», sade han,
Och sedan hade han aldrig tråkigt om dagarna.
Men så skulle pappa och mamma flytta till staden
igen, Och så blef det tal om, att hönan skulle slaktas.
Svante blef så ledsen, som om det hade gölt honom
själf, och han grät så förfärligt, så att hönan fick
lefva och skänktes bort till en torparhustru, som burit
mjölk till familjen under sommaren;
Den sista, Svante tog farväl af, när han skulle
flytta in till staden igen, det var hönan. Ilan gal
henne ett helt fång maskar och satt där en lång stund
och pratade.
»Adjö, min lilla höna», sa” han till sist, innan
han gick.
Och när vinterkvällarna kommo, hände det, att
han kröp upp i mammas knä och frågade:
»Hur tror mamma, att hönan nu mår?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
